Mattrender kan vara stora, världsomspännande och långsiktiga. De kan också var mer av ett mode eller en tillfällig hype kring en ingrediens eller ett fenomen. I rapporten nämnder vi några spaningar som är mer osäkra om de stämmer eller om de är långsiktiga. Men förhoppningsvis intressanta och tankeväckande. Blir fenomenen trender eller blir det en flopp?
Unga blir bönder igen?
Utmaningen att locka unga till jordbruket är fortfarande stor jämfört med andra yrkesgrupper. Medelåldern är betydligt högre bland jordbrukare än Sverige i stort. Samtidigt är bönder trendiga. Ett kärt minne är mötet med den gotländska ostmakerskan som berättade om sin dotter som ringde från Nytorget på Söder i Stockholm och ville komma hem och lära sig mjölka kor.
Det ser bra ut på Cv:t menade dottern. Mammas kunskaper var
plötsligt något värdefullt och inget att skämmas över.
Vi har sett liknande tendenser i Japan, där unga inte längre ser ner på sina föräldrar som är bönder. Den gröna vågen ser ut att existera mer på bredden i samhället. Åtminstone verkar det urbana livet inte lika lockande.
Flyttnetto är nu negativt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Till och med Stockholms län hade redan före pandemin fått negativt flyttnetto.
Det innebär att av de som bor i Sverige flyttade fler från än till storstäderna. Eftersom vi har ett positivt födelsenetto och invandring så växer fortfarande storstäderna. Men det urbana livet lockar uppenbarligen inte lika mycket längre. Med möjligheter att arbeta på distans och en ökande insikt i matens betydelse i skuggan av krig och konflikter finns det kanske en grogrund för ett ökat intresse att verkligen producera mat i stor skala som sysselsättning.
Mat kan som bekant produceras på nya riskkapitalfinansierade sätt och lite mer traditionella. Att vara bonde med bättre villkor än idag ska vara möjligt.
Det var åtminstone en önskan som kom fram under expertmötet. Att locka unga till att bli bönder har hittills varit en utmaning, men än finns det hopp. De kanske ser det som en ”challenge”.
Enbart för ögat
I takt med att sociala medier började domineras av bilder, inte minst på Pinterest och Instagram, blev det tydligt hur stort intresset var att fota och sprida bilder på mat. Sedan dess har trenden förstärkts. Det visuella tar alltmer plats. Restauranger har förstått hur viktigt det är att kommunicera med bilder.
Trenden förstärks nu på flera sätt. Tidigare var det enbart turistfällor som fotade sin mat för att locka till köp, men med hemleveranstrenden är det nödvändigt för alla, även finkrogarna. Och för att sälja via Foodora måste man ha bilder på maten enligt Amanda Kalderén på Eatable.
För att synas i sociala medier som Pinterest, TikTok och Instagram blir utseendet på maten allt viktigare. Att fotografera mat är inte bara en konstform för proffsen, utan en folksport och sysselsättning för alla. Bli inte förvånad om du får vänta med att äta när dina bekanta först ska fota maten.
Det mest extrema och lite sorgliga exemplet fick vi höra om under studien var att en del köper maten, fotar och lämnar sedan maten kvar.
Elsparande mat
I takt med generellt stigande priser och höga energipriser ser vi nya företeelser som vi knappt hört talas om.1 Elsparande mat. De personer som använder så kallade ”food banks”, mat för behövande, har Storbritannien börjat tacka nej till potatis och andra rotfrukter. De har inte längre råd med uppvärmningen för att tillaga maten. ”Heat or eat” har trendat som begrepp och hashtag.
Livsmedelsföretagen har också insett att höga tillagningskostnader kan minska konsumenternas intresse. Barilla ger tips på hur du kan laga pasta på ett energisnålt sätt. Även mer välbeställda hushåll har nu koll på hur mycket el maten kostar. När det var som dyrast på kvällen valde en del personer kall mat. När elen var som dyrast och kostade sex kronor för en kilowattimme satte man inte på spisen eller ugnen. Och den hemmagjorda granolan blev kanske inte så billig jämfört med den köpta.
Elbesparande åtgärder är hårdvaluta i hela Europa, även i köket.
